Projekt

Våtmarksfondens olika projekt drivs i samarbete med Världsnaturfonden, WWF, Sveriges Ornitologiska Förening, SOF, Jägareförbundet och LRF samt myndigheter och företag.

De viktigaste är:

Våtmarksstrategi

Fonden tog 2004, tillsammans med Jägarförbundet, SOF och WWF fram en strategi för Sveriges våtmarker. Ett helt nytt arbetssätt, en strategi, behövdes för att det svenska våtmarksarbetet skulle ta fart! De mest angelägna åtgärdena finns sammanfattade nedan.

• Våtmarksarbetet i Sverige har bara resulterat i att några få promille av den utdikade våtmarksarealen har kunnat återskapas. Lika långsamt går det för skyddsarbetet, trots att det finns en skyddsplan för de unika myrarna.

• Det går för långsamt i myndighetsarbetet, och det saknas ett bra samarbete mellan alla de viktiga aktörer i landet som har intresse i våtmarker.

• Våtmarkerna är sammantaget en av landets artrikaste miljöer. Våtmarker kan dessutom fungera som biologiska reningsverk, kvävefällor, kolfällor, vattenflödesutjämnare, historiska arkiv och har stor betydelse för upplevelser och rekreation, som jakt, fiske och fågelskådning.

• Över 100 år av stadsbidrag har bidragit till att ca 2,5 miljoner hektar våtmarker torrlagts för jord- eller skogsbruk. Totalt påverkas ungefär två tredjedelar av de kvarvarande våtmarkerna av dikningar, torvtäkter, skogsbilvägar etc.

• Myndigheternas vill nå miljömålet: ”myllrande våtmarker”. Ingen av delmålen har ännu klarats. Skyddet av myrarna går med snigelfart och nyanläggningen av kvalitativa våtmarker har nästan upphört. 

• Arbetstakten måste öka så att skyddsplaner och restaureringsplaner tas fram eller kompletteras och våtmarker återskapas. Ytterligare exploatering som dikning, torvtäkt, infrastruktur måste upphöra.

• Kunskaperna om våtmarkerna måste öka genom mer forskning, inventering och utbildning.

• För att nå målet av minst 12000 ha nya våtmarker, måste ett helt nytt arbetssätt tas fram. En heltäckande strategi behövs där markägare och brukare tydligt engageras och medverkar.

• Medel måste tas fram för att gynna samarbete mellan markägarna så att större och mer kvalitativa våtmarker leder till att målen nås.

• Rådgivning och utbildning måste förbättras avsevärt, byråkratin måste minska och lagstiftningen förändras.

• För att nå målen anser vi att ett Svenskt Våtmarkscenter måste inrättas med huvudsyfte att bidra till att takten i våtmarksarbetet ökas markant så att miljömålen kan nås. Detta center ska bl.a. identifiera lämpliga områden, etablera samarbete mellan markägare, brukare och intresseorganisationer. Ytterligare medel skall fördelas som premierar samarbete. Målet med centret är att kvalitativa våtmarker skapas, samla och sprida kunskap och ”know how” om våtmarksarbete, samt genomföra utbildningar i våtmarksarbete.

 

Blåa skikt i skogsbruksplaner 

Fonden har sedan den bildades arbetat för att ta fram metoder att beskriva våtmarker för deras bevarande att användas vid skoglig planering. Det har skett i samarbete med Sveaskog och WWF.

Skogsbruksplanen är markägarens databas med vars hjälp skogen sköts.

Målet med ett blått skikt är att kunna redovisa alla våtmarker, särskilt de med höga naturvärden, i planen och ta hänsyn till dem. 

Det är viktigt att värdefulla våtmarker registreras så att de bevaras och kan förvaltas av markägaren på ett ansvarsfullt sätt och ge varje våtmark en identitet för att kunna registrera den i planen och att hänsyn skall tas till dem vid skötseln av omgivande skog. Av särskilt intresse är att registrera de våtmarker som del av ett vattensystem som mynnar i Östersjön eller västerhavet.

Fonden stöder också flera forsknings projekt, bland annat ”Fjällgås”, ”Sädgås” och ”Stork”.