Olika typer av våtmarker

Varför våtmarker för fåglar?
Det är många fågelarter som valt våtmarker till sin livsmiljö. Vadare, gäss och änder men även rovfåglar och många tättingar lever där och alla har sina specifika krav på häckningsbiotoper, rastlokaler under flyttningen och på övervintringsområden.
• Alla våtmarker i Sverige är en del av ett internationellt nätverk av häckningsbiotoper, rastlokaler och övervintringsområden för fåglar som sträcker sig från tundran till långt ned i Afrika. Vare sig de utsatts för långvarig kulturpåverkan eller är helt naturliga, bidrar alla dessa områden till ett rikt fågelliv.
• Goda fågellokaler är också allmänt goda livsmiljöer för övrig fauna och flora. Våtmarksbiotoper uppvisar ofta en hög biologisk mångfald.
• Många fågelarter är goda indikatorer på våtmarkernas kvalité. Fåglarna utgör också ett allt större rekreationsvärde för fågelskådare, jägare och naturälskare i allmänhet.

Våtmarkstyper för fåglar

Våtmarker för slåtter
Dessa våtmarker är vanliga i Norrland där våtmarkernas starrarter och fräken dominerar floran. Dammängar, slåttermyrar och slåtterträsk var alla olika former av våtmarker vars vattenyta kunde sänkas och höjas. Starr och fräken slogs vid lågvatten och lämnades att torka på hässjor. Denna verksamhet var i stort sett avslutad i slutet av 1940-talet. Kvar finns utloppsdikena med vilka vattennivån kunde regleras medan dammanordningarna upphört att fungera. Resultatet är att stora arealer före detta våtmarker ligger torrlagda i väntan på eventuellt återskapande.

Exempel:

glammerstrask1Glommersträsk: Slåtterträsk. Behov av återskapande. Lägg märke till mitt- och sidodiken.












hemtrasket6Hemträsket: Slåtterträsk. Återskapad. Lägg märke till starren och vattenspeglar i mellan.
Mållångssjön: Slåtterträsk. Återskapad Lägg märke till raserad lada vid stranden vilket är given indikator







oxvattnet6Oxvattnet: Fd. slåtterträsk och senare flottningsdamm. Behov av återskapande av både natur- och kulturmiljö. Lägg märke till dammanordning ur funktion. OBS! Fiskvandring måste ordnas.







grantrask1Granträsk: Slåtterträsk, före detta. Lägg märke till mittdiket.
Slåttermyr: Fullt utvecklad, relativt mager men fågelrik. Slåtter har förekommit vid år av lågvatten









Våtmarker på åkermark
En stor del av åkerlandskapet i mellersta och södra Sverige har skapats genom sjösänkningar och utdikningar av våtmarker som började redan på tidigt 1800 tal.
Stora arealer av denna typ av åkermarker har tagits ur bruk vilket gör dem intressanta att återskapa. I södra Sverige får markägaren ett miljöstöd från EU för denna åtgärd.

Exempel:

bransjon7Brånsjön: Slåtterträsk i åkerlandskap. Behov av återskapande. Lägg märke till utdikning och igenvuxen strandzon.












gunnarsbo3Gunnarsbo: Betesmark och skog. Återskapad. Lägg märke till strandzonen.













Våtmarker i skog
Skogens våtmarker är ofta utdikade grunda sjöar och kärr eller sumpskogar. Dessa har stor betydelse för allt vilt och en mängd fåglar. Särskilt viktiga är strandzonerna för skogsfåglarna tjäder, orre och järpe.

Exempel:


bodalen2Bodalen: Våtmark i skog. Återskapad. Lägg märke till strandskog av löv











bodalen 7Bodalen: Våtmark i skog. Lägg märke till den låga starrvegetationen.











holmenHolmens inäga: Våtmark i skog som dikats ur och brukats under 100 år för odling och bete. Efter återskapandet har våtmarksväxter som starr och vass återkommit.









selesjo6Selesjö: Före detta våtmark med omgivande bete och skog. Behov av återskapande. Lägg märke till stora arealer av vass.










Strandängar vid hav och sjö
I alla tider har djur haft sina beten längs havet eller sjöstränder. När betet upphör vandrar buskar och träd in och djur- och fågellivet förändras totalt. Det öppna, strandnära landskapet är viktiga biotoper för många vadare och andarter.

Exempel:


oland23Strandäng: Öland. Obetad med långt fjorårsgräs. Obs! den viktiga samlingen av vatten.












olandi28Strandäng: Öland. Betade strandängar ut mot havet. Viktiga biotoper för vadarfåglar.